Hemma hos min mormor och morfar satt det tallrikar på väggarna. Varje höst anlände som genom ett trollslag en tallrik med ett juligt motiv på posten, en tallrik som min morfar omsorgsfullt måttade plats till och sedan hängde upp på väggen. Därefter blev det ”tallrikskaffe” och han och mormor slog sig ner och njöt av nyförvärvet och njöt en stund. När deras hus sedan skulle säljas och dessa tallrikar (med nästan uteslutande juliga motiv på) plockas ner, fick jag se ännu en sida av dessa prydnadstallrikar. På baksidan av varje tallrik satt en lapp där morfar skrivit datum och vad som hänt just den dagen när tallriken hängdes upp. En dagbok och en tidslinje bortom motiven och de årtal som stod på framsidan trädde plötsligt fram. Det som varit synligt under alla år blev omedelbart underordnat och det var de dyrbara lapparna på baksidan som blev det vackraste minnet av morfars omsorg om detaljer och dokumentation. För morfar var en sådan som alltid daterade allting, om det var möjligt. Han kunde säga i slutet på en dag när det hänt något stort: ”Nu är det redan ett minne”. Jag hittade hans dagböcker som han skrivit 1991-2001 och att bläddra i dem var som att läsa en samling noveller. Sida upp och sida ner med observationer av vardagen, vad som åts, vem som kom på besök och hur vädret var.
De samlade tallrikarna från mormor och morfars väggar använder jag numera som assietter men jag har hängt upp ett par på väggen. De är de som markerar en stor dag i mitt liv, inte årtalen som står på framsidan så mycket som morfars lappar på baksidan. ”Linas första skoldag hängdes denna tallrik” står det på en. Numera är det inte så vanligt att man hänger prydnadstallrikar på väggarna med de gamla och klassiska finns fortfarande att hitta på andrahandsmarknaden. Hos bland annat Julporslin kan man hitta några av de årligen utgivna samlartallrikarna från Royal Copenhagen, eller ”kunglig dansk” som min mormor kallade det. Har du några sådana i gömmorna, plocka fram dem och använd dem i din dukning. Kvaliteten, glasyren och glansen är oklanderlig och det finaste man kan servera någonting på. Eller, varför inte hänga upp en på väggen? Kanske kan den få dig att minnas något eller skapa nya minnen?